Sär skrivning när den är som bäst

Det hela började med att mamma skrev en status på facebook. Språkpolisen i mig nosade genast upp hennes bristande kompetens att uttrycka sig skriftligt i det svenska språket och jag kände mig tvungen att påpeka detta. Men då i privat meddelande eftersom jag inte ville att hon skulle behöva utstå den skammen offentligt. 
 

Här är konversationen som följer: 

 
Tja, jag kan väl erkänna att det hela spårade ur lite. Men hallå, när man blir påhoppad och hotad av sin egen mor så har man rätt att ta till alla medel för att försvara sig! (Till exempel att bli uthängd på bloggen.) (Fast det är hon nog van vid nu.) 
 

Han heter Leyal, han är Leyalare än någon och Leyalast av alla

Leyal är ju på inridning hos Malin nu, och idag åkte jag och mamma och hälsade på. Vi följde med på en promenad när hon tömkörde honom. Måste säga att jag är riktigt avis på hennes ridvägar! Mycket öppna landskap och fina skogsvägar. Vi har ju också bra ridvägar, men vi måste alltid gå upp för en backe där hela världens all gegga, stenar, is och allmänt äckel har samlats på ett och samma ställe innan vi kan komma någonstans över huvud taget. Eller gå längs med stora vägen i en kilometer, det är ju inte heller så kul alltid. Ska nog flytta in hos henne. Det är väl inte så jobbigt att ha en inneboende på hallmattan? Heh. 
 
När vi kom tillbaka från promenaden så stod hon i stigbyglarna på båda sidorna flera gånger. Det kunde inte gått bättre! Jag hade nästan lite ångest över att lämna bort honom när vi åkte dit med honom. Så jag är så glad att vi fick vara med och se hur duktiga de är, båda två. Och nu har jag istället lite ångest över att jag kommer släpa med honom hem igen när han är klar. 
 
Duktig Yalleman! 
 
Och duktig Malin :) 
 
Beskåda underverket bara, är han inte vacker? Ursnygg, megasöt, svingullig, jättegosig, skitfin? ♥ Spelar ingen roll, alla superlativ duger. 
 

Cats will change a house into a place we call home

"They sit by the window so content and alone
Not a care in the world,with a mind of their own
With their feline stare they hypnotize
Most mere humans to be their prize
They do not take orders and will not obey
Don't try to train them,they just walk away
Just give them some food and a place they can roam
Cats will then change a house into a place we call home"
 
 
 

Nu är det klippt!

Idag fick jag äntligen tummen ur och klippte håret. Eller jag och jag, det var mamma som bokade tid till sig själv och så bokade hon till mig med eftersom jag whinat om att mitt hår såg ut som stryk. Skitnöjd med hon som klippte mig också, hon fattade verkligen att jag inte ville ta så mycket på längden. I vanliga fall så säger jag typ: "Jag vill behålla längden men ändå ta liite på topparna bara, eftersom det är slitet." och de har nickat och sett glada ut och sen har de nästan gjort mig flintis ändå. Men hon som klippte idag lyssnade med öronen och inte röven och klippte bara två cm ungefär. Lycklig Ännud! 
 
Fick lugg som jag ville också. Innan har jag ju gått runt med hår som gardiner runt ansiktet, inte så najs. Folk hamnade väl i chocktillstånd när jag satte upp håret och bara: "OMG OMG OMG, kvinnan har ett ansikte!" ... Det fick mig att tänka på en film om en ickeexisterande snubbe som hette Hollow Face och tog en tjejs mun och ögon och sådär för att bli normal. Så, eh ja, det var nog tur att jag skaffade lugg annars hade jag inte kunnat sova i natt. 
 
Luggen syns inte så bra, för jag har satt upp hälften med ett spänne. Det var ju en liten knort som ville över till andra sidan hela tiden! Men den ger väl upp till slut. 
 

Nu är det bara det där med färgen kvar. Frisören rådde mig att inte bleka för att färgen inte fäster lika bra då. Men folk har väl blekt i alla tider och det har blivit bra! Åh, jag vet inte. Orkar ju inte gå omkring med en röd nyans som jag inte riktigt är nöjd med heller. Men ska inte bleka så mycket i alla fall. Behöver inte bli så ljust, vill ju bara ha lite mer intensivt rött. 
 
 

Winter time winds blew and freezin', comin' from northern storms in the sea

Jag kommer nog aldrig att tröttna på vår utsikt från köksfönstret. Det är verkligen vackert i alla väder, när solen skiner på, när det är snö, när det är sommar och även i åskväder. Idag sprang jag ut och frös fingrarna av mig igen. Kylan tycks nästan ha kommit åt hjärnan också för jag funderade på vad som skulle vara mest skonsamt, att förfrysa fingrarna eller att hugga av mig dem. Men som väl är så kom jag in innan jag hann ta till några drastiska åtgärder. 
 
 
 
 
 
 

En vacker och genomklok och lagom tjock kvinna i sina bästa år

Inte för att skryta eller så. Men idag när jag vaknade på min 20-års dag så märkte jag en tydlig förändring. Någonting hade förändrats inom mig, och det till det bättre. Kände mig vacker, genomklok och lagom tjock. 20 år är nog ganska bra ändå. Forever young! 
 
Mummu och moffa ställde väckarklockan och kom med våfflor. Gulligt ♥
Om ni kollar noga så ser ni en särskrivning på kortet. Mamma hade gjort den med flit för att se hur jag skulle reagera. Och mycket riktigt, jag läste "en smäll kall..." och kollade lite lätt anklagande på henne. 

En vintrig promenad

Jag har varit med Jonna i helgen. Vi lanade sims i fredags, like små n00bs. Jag kommer in i simsperioder ibland, vill spela det hela tiden. Och ibland bara orkar jag inte. Men nu har jag inte spelat det sen i somras så det var kul!
 
Igår var hon med mig på jobbet, och ska vara det de kommande tre lördagarna, för att kunna skriva i sitt CV att hon har kassavana. Sen ska vi söka jobb på djurparken! WEHÅ! Fast ja, bara i kiosken då. För jag tvivlar på att man kan få betalt för att gå runt och klappa och ta bilder på djuren. Även fast det skulle vara trevligt. Menar inte att det är otrevligt att sälja glass till såna som ska klappa och ta bilder på djuren, men lite avundsjuk blir jag nog. Det är allt jag säger. 
 
Idag var vi ute med Bim i kylan. Jonna red och jag fotade. Det är faktiskt ganska mysigt med snöigt väder när man inte står still. Går man så fryser man ju inte, har jag upptäckt. Hett tips. 
 
Ridelirid på besta hesten. ♥
 
 
Vår granne har en översöt liten ponny. Dör söthetsdöden varje gång jag går förbi. :3
 
Grenar. Snöiga grenar. För att vara exakt. 
 
 
Besta hesten #1 och besta hesten #2. Utan inbördes ordning. 

Irriterad och fascinerad

Satte mig och beställde böcker från Adlibris till nästa kurs igår kväll. Det landade på några ynka kronor under 1200. Lite fickpengar bara. Lagom sådär. Ungefär tre timmar efter orderbekräftelsen kom det ett mejl om att en av böckerna var slut på lager. Men vad fasiken?! När det står att den finns så borde den finnas, och när jag beställer den så borde de personligen gå ut på lagret och sätta en post-it-lapp med mitt namn på det sista dammiga exemplaret. "VIP" ska det stå på den, "skall fraktas ända hem till dörren och överlämnas i handen. NU. Helst igår. // Chefen".
 
Nåväl, ska väl inte vara så petig. Gick till bibblan och frågade om de hade kurslitteratur. Men icke. Fick så snällt beställa från Bokia nu då. De kan tydligen leverera redan mellan 10-12 dagar, nemen det var ju YTTERST EFFEKTIVT! Vad är det för patrask som jobbar på deras lager? Åh. Jaja, kan ju roa mig med de andra böckerna så länge, och sen när denna kommer har jag en vecka på mig. 
 
För att lätta upp stämningen lite så kan jag berätta att jag upptäckte att vi har en bläckpenna som går att sudda ut. HUR coolt är inte det? Började rita med den, bara för nöjes skull. Och fnissade i skägget i pur lycka varje gång mina ryckiga linjer suddades ut. 
 
Vill ni se en bild på den fascinerande skapelsen? Ja? Tänkte väl att ni inte kunde motstå, här har ni: 
 
Ett utsuddat hjärta. 
 
MVH // Lättroadtjej_93
 

Something old, something new, something borrowed, something blue

... Nej, jag ska inte gifta mig. Satt bara och kollade på "some old photos". (Hähäh, där lurade jag er allt!)

 

Jag kom fram till att jag sakar mitt blonda hår och piercing. Piercingen började läka igen helt random en dag. Jag kände att den var lite "trång" på nåt sätt, och vred på den för ibland kunde det vara lite torrt bara. Men den hålet höll på att växa ihop, och det var lite rött och irriterat på insidan. Jag blev typ livrädd och slet (nåja, jag slet väl inte direkt, då hade jag väl inte haft någon läpp kvar) ur den och tänkte att den skulle få vila några dagar. Sen när jag skulle sätta i den igen så gick det inte! Åååh. Inte okej asså. Men det berodde förmodligen på att jag ganska nyligen hade bytt smycke, och måste ha glömt att tvätta den. Det var runt midsommar för två år sedan och jag har sagt hela tiden att jag ska göra om den. Men det har inte blivit av. Inte för att det händer så ofta, men när jag har pengar över nån gång så ska jag fasiken göra om den! <3 

 

Angående håret så tänker jag inte bli blond än på ett tag. Jag saknar det, men jag trivs i mitt röda hår också. Dessutom så tar det ju evigheter och några mil av håret går förlorat i processen liksom. Det känns inte värt det. Rött är ju det som är svårast att få bort med. Men klippa mig måste jag göra, det börjar se ut som om en skata + släkt anser det vara ett passande ställe att slå sig ner på. På ett ungefär. 

 

Bloond! Älskar luggen också. Nu har jag typ bara som gardiner på varje sida av ansiktet. Näe, snedlugg ska jag ha igen! <3
 
Snedlugg var det ja! Snygg hatt för övrigt. Standardutstyrsel. 
 
 
 

 

Tutar och kör

Jag började övningsköra igår. Fast bara hemma på parkeringen eftersom övningskörningsskylten var nån konstig grej som skulle hänga på krokar och sättas upp med tejp. Jag upprepar: TEJP. Ja, det förstår ni ju själva att i det land vi lever i med ungefär 0 soldagar per år, så fäste ju inte den tejpen så bra. Så ja, fick hålla mig på parkeringen. Det är inte så mycket svängrum där, fick köra fram till vägen och backa tillbaka. Men man måste faktiskt svänga lite också. Aha, en utmaning!
 
Förutom några kärringstoppar och några backningar i snabb fart in i en buske så att backspegeln böjdes bakåt så gick det faktiskt ganska bra, för att vara andra gången. (Frukta icke för backspegelns liv, den var böjbar.) Första gången räknas nämligen inte, för då satt jag där med mamma och hon kunde inte säga vilken av den mittersta eller högra pedalen som var gas. Så, eh. Vi avbröt det företaget så snabbt som möjligt för att förhindra livshotande skador. 
 
Nu hoppas jag bara att pappa har med sig en såndäringa magnetskylt hem idag, så att jag kan ta mig ut på lite större vidder i helgen. 
 

Umgänge i skogen

Gick till skogen och umgicks med lilla hästkraken min. Tog fram mobilen för att ta några bilder på oss. Men det är inte lätt att fota när han bara vill in i kameran, det kan jag tala om för er. Han tycker nog det verkar mysigt där inne. Eller så vill ha sluka den hel. Eller så tycker han bara att det är en väldigt knasig manick och vill ta en närmare titt. Vem vet, men in i den ska han i alla fall!
 
Han vill in i kameran!
 

IN I KAMERAN var det ja. 
(Sluta säg att jag har utväxt, förresten. Jag vet inte var ni fått det ifrån! Dumt påhitt.) 
 
Han är så goer ♥
 
RSS 2.0