Allt är planerat för min drömfamilj

Jag tycker det är så kul med namn, så ibland brukar jag götta ner mig i namnstatistik. Bara för att det är kul, ja. 
 
Tillåt mig att berätta hur det kan ha gått till när dessa barn blivit namngivna: 
 


Just dessa tvillingar fick sina namn eftersom att de föddes under vabruari. Harkel, harkel. Snor och Slem passar ju klockrent på två ungar som föds rakt in i en bakteriehärd till vardag som det kan vara ibland. Fint tycker jag, att aldrig glömma hur det var den första tiden i deras liv. På ett sätt bättre än fotoalbumen från deras första år, de kan ju brinna upp eller komma bort, eller nåt annat hemskt. Namnen följer ju med en för alltid. 

 

 

Sen har vi tvillingarna (ja, tvillingar igen, man är väl fortplantningsduglig) Maskros och Nässla. Det är ju rätt mycket att göra i semestertider, så jag kan inte hjälpa att rabatterna ser vissna, snustorra och ja, faktiskt ganska stendöda ut. Som en påminnelse för framtida generationer att ta hand om rabatterna så döper jag mina barn till Maskros och Nässla. Det är väl en godhjärtad gärning? Säg bara ja. 
 
 

 

Under min sista preggomånad var vi på djurparken hela familjen. Plötsligt fick jag värkar och vi tänkte att nej, vi hinner banne mig inte åka någonstans nu, och för all del, det är ju ganska trevligt att föda bland djuren ändå. Och att bli ett med naturen vid denna stora tidpunkt i ens liv. Sagt och gjort, jag födde tre fina ungar på djurarkens område. Inspirerad av friluftsliv som jag var, så döpte jag barnen till: Ponny, Kossa och Fisk. 

 

Vad ska ni döpa era barn till? :) 

 
 


Kommentarer


Här kan du skriva kärleksbrev till mig:


Namnet, tack:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras inte för allmänheten, vettö)

URL/Bloggadress (så att jag kan stalka dig):

Skriv ditt kärleksbrev här:

Trackback
RSS 2.0