Mitt samvete jagade ut mig

Jag började ju springa för ett tag sedan. Fick ganska bra kondis, i alla fall så att jag orkade springa upp för hela mördarbacken här hemma. Då sprang jag varje dag innan frukosten, riktigt gött faktiskt. Men sen tog jag en paus på typ två dagar, och det var tydligen tillräckligt för att jag skulle glömma hur skönt det känns och bara komma ihåg det jobbiga, så jag sprang inte på nästan två veckor. Dåligt, dåligt. Men nu tog jag tag i saken och drog mig ut i skogen igen. Och det var inte så farligt som jag trodde! Trodde att jag skulle få börja om igen, med skitdålig kondis. Men jag orkade springa uppför näästan hela mördarbacken. :)
 
Så nu sitter jag här och ska snart äta frukost och känner mig frisk och pigg. Jämfört med igår. Gjorde ingenting vettigt alls. Satt bara på min rumpa hela dagen och varvade mellan att läsa och att sitta vid datorn. Kollade på Harry Potter och Fenixorden också. Och ja, det var väl det. Men nu har luddet i hjärnan försvunnit, haha jeej! :3
 
Jag är Jack Sparrow och människorna som jagar är mitt samvete. Heh.


Kommentarer


Här kan du skriva kärleksbrev till mig:


Namnet, tack:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras inte för allmänheten, vettö)

URL/Bloggadress (så att jag kan stalka dig):

Skriv ditt kärleksbrev här:

Trackback
RSS 2.0