Jag och mamma stod och tittade på hästarna med hjärtat i halsgropen en bra stund. Alltså, grejen är att Bim är ranghög och var hingst i 7 år innan han blev kastrerad och Leyal har bara varit valack sedan mars och har betäckt innan det. Så vi var oroliga för att de skulle slåss om Bina. Men det blev faktiskt inte alls så mycket springande som vi trodde. De nosade och tjöt, skrapade lite i marken och gick demonstrativt i cirklar runt varandra, men inte mycket mer än så. Vi tog in dem lite tidigare än vanligt för att vi inte orkade stå där så mycket längre när det blev kallt. Nu har vi varit och gett dem kvällshö och de verkar nöjda. Vi får se i morgon om dramat fortsätter, eller om de har lugnat ner sig under natten. Hoppas det! Det vore så skönt att kunna ha dem i samma hage. :)