Jag började övningsköra igår. Fast bara hemma på parkeringen eftersom övningskörningsskylten var nån konstig grej som skulle hänga på krokar och sättas upp med tejp. Jag upprepar: TEJP. Ja, det förstår ni ju själva att i det land vi lever i med ungefär 0 soldagar per år, så fäste ju inte den tejpen så bra. Så ja, fick hålla mig på parkeringen. Det är inte så mycket svängrum där, fick köra fram till vägen och backa tillbaka. Men man måste faktiskt svänga lite också. Aha, en utmaning!

 

Förutom några kärringstoppar och några backningar i snabb fart in i en buske så att backspegeln böjdes bakåt så gick det faktiskt ganska bra, för att vara andra gången. (Frukta icke för backspegelns liv, den var böjbar.) Första gången räknas nämligen inte, för då satt jag där med mamma och hon kunde inte säga vilken av den mittersta eller högra pedalen som var gas. Så, eh. Vi avbröt det företaget så snabbt som möjligt för att förhindra livshotande skador. 

 

Nu hoppas jag bara att pappa har med sig en såndäringa magnetskylt hem idag, så att jag kan ta mig ut på lite större vidder i helgen.